Jag fick lite turkietbilder av Noora, som hon hade i sin dator, som jag inte sett innan. De fick mig att längta tillbaka efter..
Havsvatten som är 30 grader varmt..
en Daniel som alltid muntrar upp en..
Äta fina middagar helt gratis..
Vara ute och dansa/festa hela nätterna i bara en klänning utan att frysa..
och svettas av varje litet steg man tar..
Hur kunde jag bli trött på detta?! Att man alltid vill ha det man inte har..
Nu ni, mina vänner händer det saker på bloggen. Eftersom jag lämnat Turkiet måste jag ju också byta namn på bloggen. På onsdag bär det alltså av mot Spanien och nya äventyr..Jag har lite blandade känslor inför det. Innan jag kom hem var jag riktigt taggad, men nu kommer det bli svårt att lämna allt igen. På något sätt blir allt så bra och underbart när man bara är hemma några dagar. Alla är så snälla och trevliga. Men det blir nog bra bara jag kommer iväg. Det ska bli kul att få blogga om något annat än Side, det känns som att jag kan det nu, och säkert ni som har följt mig också. Dock har jag hört rykten om att vi inte har något internet i det nya boendet, så jag kanske inte kommer blogga lika ofta, men jag ska försöka lösa det också!
Hamnen i Alanya
Är det inte konstigt att man alltid vill ha det man inte har? Jag saknar redan turkiets varma sommarkvällar..Nu sitter jag här och fryser, men ioförsig så myser jag framför idol..Men för bara några dagar sen så ville jag inget annat än att komma bort därifrån..
Idag har jag alltså jobbat hela dagen, det tog visst alla mina krafter, men vad kul det var att träffa alla barnen igen! Och fast det gått fem månader sedan sist så hade dom inte glömt bort mig, allt var precis som vanligt. Nu på kvällen har jag tränat zumba, vad jag har saknat det! Det är nästan så man svettas lika mycket på ett zumbapass, som i turkiet;)
team east – eliten!
Hemma i Sverige, hemma i Vimmerby. Det är riktigt fin höst här, med ca 20 grader idag, men ändå lyckas jag frysa konstant. Jag antar att kroppen efter 5 månader i extrem värme har ställt om sig lite (för att inte avlida av värmen). Det är skönt att vara hemma, men jag längtar redan tillbaka till värmen..Och tur är väl det, det innebär ju att jag inte känner mig färdig med reseledarlivet! Och efter att ha jobbat runt 12 timmar/dag så länge nu har jag svårt att inte göra något, jag blir så rastlös.
Jag hade tänkt att åka till mitt gamla jobb (ett dagis) och hälsa på i morgon, men så ringer dom och säger att de behöver en vikarie, och då är jag inte den som tackar nej. Att få betalt för att få hälsa på mina små barn är ju bara helt underbart! Och dessutom så får jag lite aktivering på köpet..
Minidisco i poolen
Jag har inget internet i lägenheten längre..Så det kommer inte att bli några mera uppdateringar nu innan jag kommer hem. Men jag kommer till Sverige redan på lördag kväll, alltså om ca 2 dygn! Weeii! Och sen kommer jag att vara i Sverige till 5 oktober, då åker jag till Gran Canaria! Så vill ni träffa mig får ni passa på under nästa vecka:)
Charlie
Tindra (bilder tagna av Jen Fotografi)
Jag saknar dessa två så att det gör ont i mig. Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på “hemma” och allt som finns därhemma under dessa fem månader. Men nu när jag är inne i sista veckan så verkar det bli värre. Det är bara fem dagar kvar i detta land nu, men det känns som att jag inte klarar en enda till..Jag vill bara härifrån. Fast ändå inte, jag vet att jag kommer sakna det när jag väl är härifrån.
Igår blev jag bjuden på middag på ett av “mina” hotell, som tack för denna säsong. Det tycker jag var gulligt. Kul att någon är tacksam för ens arbete! Nu ska jag alldeles straxt iväg till Alanya för att ha våran sista teamdag. Vi ska vara lite turister och sen ska vi ut och äta på Red Tower ikväll. Vi hörs!
Här har ni vårat team! (minus min roomie fredrik som var sjuk..)
Vad hände här liksom? ;)
Vi har en liten “thing” med det andra teamet, West. De älskar nämligen sina västar, och vi använder dem inte i våran uniform..
Så här blev alltså resultatet av tisdagens fotografering. Ett roligt minne att bära med sig i livet! Nu bär det alltså snart av mot nya äventyr på Gran Canaria och ett nytt team..
En vanlig dag på jobbet!
Som bekant så älskar jag att jobba med barn. Innan jag hoppade på detta äventyr så jobbade jag i ca 3 år på dagis. Men tillslut så tröttnar man på alla regnkläder/overaller som ska på och sedan in i torkskåp. Jag tänkte då varje dag att fasen vad skönt det skulle vara att göra detta jobb i värmen, där man inte behöver en massa ytterkläder. Detta var i november 2010. Då beslutade jag mig för att söka till Ving. I december, faktiskt i mellandagarna, så hade jag en telefonintervju med dem. Den gick jättebra, så i februari åkte jag till Stockholm för att gå på intervju på Vings huvudkontor. En mycket spännande och rolig dag! Sedan väntade en spännande vecka, jag skulle nämligen få besked en vecka efter intervjun. Exakt en vecka senare fick jag mejlet jag väntat på: Vi fick ett bra intryck av dig och du är godkänd efter intervjudagen!”
Sedan väntade några sega veckor, jag bara längtade iväg. Men det var också mycket som skulle fixas, visum, vaccination m.m. Så tiden gick fort. Och rätt som det var så satt jag på planet till Turkiet. Där inleddes vistelsen med en veckas guideschool, och sedan, 1 maj, var det bara att hoppa in i guide/barnledarlivet! Jag ångrar inte denna resa en sekund. Det här är en upplevelse jag kommer att bära med mig resten av livet!
Häromkvällen tog jag en tur till ett av våra femstjärniga hotell, Seaworld, och åt middag med mina läckra jenter. Här har ni lite bilder därifrån, dock lyckades jag inte ta några bra..Men ni ser i alla fall lite av desserten. Men den ser som vanligt godare ut än vad den är..
Lollo & Bernie var där!
Jag, Noora, Linna & Stine.
Ett försök att skriva team east med oss, gick inte så bra..
Jag tror fotografen blev lite trött på alla våra förslag..
Jag kommer att sakna vårat fina Team East, men dessa kort vi tog idag blir ett fint minne för livet!
Nu har jag fått på mig flygplatsuniformen (som jag bara använt 2 ggr..i min tjänst ingår inte flygplats) för vårat team ska nämligen iväg och fotas av fotografen på Sunwing Resort nu. Och då ska alla ha likadana kläder..Men på fredag jobbar jag sista dagen på hotellet och sen blir det vanlig guide sista veckan, så då kommer det nog bli lite mera flygplats!
Jag passade på att ta lite mera kort där jag bor idag. Man hinner aldrig annars innan det blir mörkt..Det är så himla fint här och den här utsikten kommer jag definitivt att sakna. 11 dagar kvar..inte för att jag håller räkningen;)
Godmorgon regniga Vimmerby! Själv ska jag ge mig ut till ännu en dag i värmen. Som tur är så spenderas i stort sett hela förmiddagen i poolen med olika aktiviteter. Men jag måste erkänna att jag längtar lite efter höst & regn och få sitta inne och mysa med tända ljus..Men nu är det bara 13 dagar kvar, 13 dagar mina vänner!
Jag deppar ihop. I fredags/lördags var släktens årliga tur till ullared. Vi är ett stort tjejgäng från släkten, ca 16 st, som åker dit en gång om året tillsammans och bara shoppar loss och myser i stugan på kvällen med vin & kex. Meningen var såklart att jag skulle följa med, men på något underligt sätt hamnade jag i Turkiet i stället…Vilket också ioförsig innebär att jag inte heller längre har någon lägenhet att shoppa till..Men ändå, jag älskar ullared. (Och turkiska ullared som finns här i Side suger faktiskt i jämförelse..) Dock såg jag lamporna ovan på deras blogg och blev helt kär i dom. Så mamma var så gullig och köpte dom åt mig! Så nu får dom stå och samla damm på vinden tillsammans med alla mina andra grejer tills jag ger upp detta livet och flyttar hem igen. Jag undrar när det blir..Det är ganska skönt att komma bort från verkligheten och leva i denna lilla reseledarbubbla måste jag säga…
